Klicka på knappen nedan dit du vill komma

Jag heter Michael Nyman, bor i Hammarkullen i Göteborg och är medlem i Equmeniakyrkan Alingsås. Jag arbetar i Angered som lärare för nyanlända elever. Från början utbildade jag mig till pastor vid Örebro Missionsskolan, men har sett som min livsuppgift att bo och verka i förorten. Därför utbildade jag mig också till lärare och har bott i olika förorter i snart 25-30 år. I Angered har jag arbetat i 18 år. I Hammarkullen har jag också varit ideellt aktiv i frågor som rör förorten.

Under flera år har jag trott att vi kan vända utvecklingen i förorten åt det positiva hållet, men nu börjar jag att känna en allt större uppgivenhet. Situationen är nu så allvarlig att vi står inför en samhällskatastrof som kommer att påverka hela vårt land om inte utvecklingen vänder mycket snart. Detta är ingenting som jag hittat på. Experter, sociologer och forskare, är eniga om denna situation.

Sverige håller på att bli (och är det egentligen redan) ett Sydafrika med osynliga apartheidmurar och ett USA där segregationen permanentar en underklass - allt medan den välmående delen av samhället ovetande sover gott i sina sköna sängar. Brända bilar och stenkastning på blåljuspersonal är bara symptom på att något är fel. Att kalla in fler poliser är bara att lindra symptomen. Vi måste gå till roten med problemen!


År 2014 samlades 1200 politiker, chefer, anställda i kommunen och forskare i Göteborg. Första dagen beskrevs sakernas bedrövliga tillstånd. Andra dagen sysslade man med frågeställningen: Vad gör vi? En universitetslektor vid Göteborgs universitet på Institutionen för socialt arbete jag samarbetat med under ett flertal år i Hammarkullen skrev till mig i ett mejl angående resultatet av konferensen: "Mitt intryck var att detta skulle leda till ett riktigt fälttåg mot fattigdom och orättvisor." ... "Sen vet jag faktiskt inte vad som hände."

Sådan är situationen: Vi är på väg mot en samhällskatastrof, men styrande och ansvariga verkar stå handfallna inför missförhållandena. Inga krafttag görs för att komma till rätta med problemens rötter.

Historieprofessorn Niall Fergusson räknas till en av världens mest inflytesrika tänkare. I en intervju http://magasinetneo.se/artiklar/misslyckandet-kommer-att-fa-katastrofala-foljder/   uppmanar han kristna till mission i förorterna. Det anmärkningsvärda i detta uttalande är att professor Fergusson själv är ateist. Men han betraktar inte ateismen som ett möjligt alternativ för dessa människor utan manar istället till kristen mission eftersom detta enligt honom är lösningen.

Uppgiften att vända utvecklingen i dessa områden kan tyckas övermänsklig - och det är den också! Men det vi som kristna i Sverige kan göra är att vända oss i bön till Gud - himmelens och jordens Skapare. Ja, vi måste mobilisera till förbön för människor som bor i dessa utsatta områden och be både om att de ska finna en personlig tro på Jesus Kristus som Frälsare och att Gud får möta såväl deras andliga, som själsliga och sociala behov.

Vänliga hälsningar
Michael Nyman

Vi behöver be för vårt land Sverige. Men jag skulle särskilt vilja rikta våra blickar mot ett mycket angeläget och allvarligt böneämne: våra så kallade ”utsatta områden”.

Jag har bott under många år i några av dessa. Just nu bor jag i Angered. Idag känner jag en mycket stark oro för vad som håller på att hända i våra förorter – och då inte minst i Angered. Och jag är inte ensam. Många experter är överens om att situationen är ohållbar. Vi ser arbetslöshet, segregation, bristande integration i det svenska samhället, undermåliga skolor, kriminalitet, drogmissbruk, rekrytering till IS m.m.

Om inte utvecklingen vänder närmar vi oss en samhällskatastrof som kommer att bli kännbar för oss alla som bor i det här landet. Det som är skrämmande är att politiker och andra ansvariga verkar stå handfallna inför det som sker. Man har inga konkreta lösningar att komma med.

Jag vill dock betona att det inte är människorna i dessa områden det är fel på. De flesta är naturligtvis inte kriminella och det finns många ungdomar i förorten med ett stort socialt engagemang. Genom sina språkkunskaper och kulturkompetens utgör de en enorm resurs för det svenska samhället, företag och kristen mission. Det är de katastrofala sociala förhållandena som bildar grogrund för missförhållanden.

Dessa förhållanden har gett mig anledning att skriva detta bönebrev. Jag har nu kommit till den slutsatsen att vi som kristna gemensamt måste vända oss till Gud i bön för dessa människor.

Så långt jag kan se är dessa utsatta områden glömda missionsfält. Samtidigt utgör de en enorm missionsutmaning. Vi har möjlighet att nå ut med evangeliet till en mängd olika folkslag. Är vi villiga att anta den utmaningen?

Det vi som kristna till en början kan göra är att be för de människor som befinner sig i denna utsatthet. Situationen är nu så allvarlig att vi måste mobilisera till bön!

Böneämnen
·        Skolorna: Många skolor i förorten är undermåliga och har tappat förmågan att ge barnen i dessa områden en god start i livet. Resultatet blir dåliga betyg, en förlorad tro på framtiden, arbetslöshet och kriminalitet.

·        Arbetslösheten: Bed för våra politiker och andra att de hittar lösningar för att öka sysselsättningen. Att ha ett arbete att gå till är av stor betydelse för självkänslan och är samtidigt en viktig del av integreringen i det svenska samhället.

·        Bed för barnen och ungdomarna: En generation med utländsk bakgrund håller på att växa upp utan hopp och identitet. De känner sig varken hemma i sina föräldrars kultur eller i Sverige vilket skapar identitetslöshet. Samtidigt leder undermåliga skolor till låga betyg, vilket i sin tur leder till arbetslöshet med alla de sociala och psykologiska konsekvenser som detta medför. Ungdomar utan hopp utgör en potentiell målgrupp för rekrytering till kriminella gäng eller IS.

·        Bed för flyktingarnas hälsa. Det finns många flyktingar i förorterna som varit med om svåra upplevelser. Bed om helande för dem.

·        Bed att samhället, företag och kristna församlingar tar tillvara den resurs som människorna i förorterna utgör: Vuxna och ungdomar i utsatta områden utgör inte i första hand ett problem. De flesta är inte kriminella eller IS-krigare. Många har ett positivt samhällsengagemang. Med sin mångkulturella kulturkompetens och kunskaper i olika språk utgör de en enorm resurs för samhälle, företag och kristen mission.

·        Bed för dem som jobbar i dessa områden: socialarbetare, lärare, fritidspersonal, ideella arbetare och inte minst för de kristna som bor där. Många sliter hårt och det tar på deras hälsa.

·        Bed att kristenheten i Sverige vaknar upp och tar ansvar för de utsatta områdena: Förortens människor är i hög grad ett glömt missionsfält.

·        Evangelium: Bed att Evangeliet om Jesus Kristus sprids till människorna i dessa utsatta områden. Frukten av detta kan bli att budskapet om Jesus sprids till många folkgrupper genom ungdomar och vuxna med stor kulturkompetens och som dessutom behärskar flera språk.

·        Bed att Gud sänder arbetare: Det behövs kristna som viger sina liv åt människorna i förorten.
 
De styrande i vårt land verkar stå rådvilla inför problemen i våra ”utsatta områden”. Det kan verka övermäktigt för oss kristna. Men Han som sänder oss har all makt i himlen och på jorden. Gud förmår! Bön förmår! Låt oss börja med bön!
 
Jag avslutar med en uppmaning av baptistpastorn Martin Luther King:

”Only God is able. It is faith in him that we must rediscover. With this faith we can transform bleak and desolate valleys into sunlit paths of joy and bring new light into the dark caverns of pessimism.”
(M.L. King. (1981). Strength to Love. s.113. Fortress Press: Philadelphia.)

"Bara Gud förmår. Det är tron på honom som vi måste återupptäcka. Med denna tro kan vi förändra dystra och ödsliga dalar till solbelysta stigar av glädje och föra nytt ljus in i pessimismens mörka grottor. "

Vänliga hälsningar
Michael Nyman

Från dokumentet: ETT ANGELÄGET BÖNEÄMNE Version 2 (2019-04-02)
av Michael Nyman