TEOLOGI

Klicka nedan på den knapp dit du vill komma.

Medvetet eller omedvetet har alla ett fokus för sin tro. Det är en illusion att mena sig kunna rymma allt i en teologi – eller att kunna ansluta sig till alla trostraditioner. Ekumen är inte att vara allt utan att respektera alla.

Men det är inte ovanligt att även kristna gör sig lustiga över den kristna teologin. Men den som säger att det inte betyder något vad man tror, bara man visar kärlek, bör läsa brevet från Jesus till Pergamon. Jesus har inte den uppfattningen att läran inte betyder någonting. Jesus älskar sanningen, han talar sanningen, han är sanningen. Och den viktigaste sanningen är lärosanningen om Jesus. Ett minimum av kristen troslära är att Jesus från Nasaret är Gud och att Han dog för världen och uppstod till världens frälsning. Jag kanske inte förstår det här men om jag vill kalla mig kristen tror jag det. Men inte bara tro i intellektuell mening utan också tro som förtröstan på Honom. Om Han är den gudomlige Frälsaren, måste jag förtrösta på Honom som min Frälsare. Den här fundamentala lärosanningen kan vi inte kompromissa med. Vi kan inte ha en kristen tro om vi förnekar Jesu gudom eller Jesu verk på korset.
(Per-Axel Sverker. Bara Jesus appendix 3  Torpkonferensen 2022.)

Brevet till Pergamon
Upp 2:12-17

¹² Och skriv till ängeln för församlingen i Pergamon:
Så säger han som har det skarpa tveeggade svärdet: ¹³ Jag vet var du bor, där Satan har sin tron. Och du håller fast vid mitt namn och har inte förnekat tron på mig, inte ens under dagarna då Antipas, mitt trogna vittne, blev mördad hos er där Satan bor.
¹⁴ Men jag har en sak emot dig: att du har några där som håller fast vid Bileams lära, han som lärde Balak att gillra en fälla för Israels barn så att de åt kött från avgudaoffer och var otrogna. ¹⁵ På samma sätt har också du några som håller fast vid nikolaiternas lära. ¹⁶ Vänd därför om! Annars kommer jag snart till dig och strider mot dem med min muns svärd.
¹⁷ Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna! Den som segrar ska jag ge av det dolda mannat. Och jag ska ge honom en vit sten, och på stenen är skrivet ett nytt namn som ingen känner utom den som får det.
(Upp 2:12-17. Svenska Folkbibeln 2015).

HEMSIDANS TEOLOGI

John Stotts
radikala konservativa evangelikala teologi.

Frälsningens ord till förändringens värld
Bibel och evangelium i John Stotts teologi

Boken finns att beställa på Bokus hemsida.

Klicka här för att komma till Bokus.

Vad är evangelikal teologi?

Begreppet evangelikal
 
Man bör ha med sig ett intryck av evangelikalismens mångfald för att förstå den här boken. Det har blivit vanligt att framställa olika "typer" som karakteristiska för fyra grupper inom evangelikalismen: konfessionella, pragmatiker, liberala samt konservativa.¹⁶⁸ Konfessionella (som i England står i den puritanska traditionen) är lojala mot reformationens läror så som de uttryckts i historiska bekännelser. Inom den anglikanska evangelikalismen gäller detta främst de kalvinister som ständigt hänvisar till de 39 artiklarnas normgivande roll. Pragmatiker är pietistiska evangelikaler som alltid betonar erfarenheten och släktskapet med tidigare väckelser.¹⁶⁹ Dessa är oftast pragmatiker som föredrar evangelisationsarbete och sociala uppgifter framför teologiska debatter. Numera inkluderas karismatiker i denna grupp. De liberala evangelikalerna består oftast av intellektuella som gripit sig an kulturens frågor genom kritisk forskning. De kan samtidigt vara pragmatiska aktivister som önskar nå kulturen med det kristna budskapet på förnyade sätt. Liberala önskar vara "öppna", mer ekumeniska, representanter för en mildare form av evangelikalism. De konservativa evangelikalerna karakteriseras av ett mer bestämt avvisande av liberala och kritiska tänkesätt. De använder ofta en traditionell tolkning av Bibeln som försvar för kristna grundsanningar. Inom denna grupp skedde en förändring efter andra världskriget i mer moderat riktning. Dessa neo-evangelikaler (som de först kallades) kritiserade fundamentalismen och utgjorde till sist en egen grupp, skild från fundamentalisterna. Denna grupp är oftast mest angelägen att kalla sig evangelikal.
 
Det är angeläget att från början erinra sig skillnaden gentemot fundamentalismen. ¹⁷⁰ Fundamentalismen är en religiös reaktion för traditionell tro mot bibelkritik bland konservativa kristna i USA under 1900-talets början. Den kom att präglas av en fientlig attityd till bibelkritiskt arbete och av fasthållande vid mer perifera läror och vid separatistiska bruk. Sociologiskt sett är fundamentalismen en reaktionär motkultur. Den kan beskrivas som den ortodoxa tron i konfrontation med moderniteten. Den nya evangelikalismens uppbrott från sin fundamentalistiska bakgrund skedde under 1940-talet.

Evangelikal tro rör sig alltså i flera spänningsfält: mellan en läromässig respektive en erfarenhetsmässig pol men också en konservativ respektive en liberal. Det finns hela tiden en kamp kring hur trosinnehållet ska utformas på ett för tiden relevant sätt. Evangelikalismens företrädare hamnar därmed på olika nivåer längs en skala mellan en konservativ syn och en liberal hållning. Här kan naturligtvis en enskild teolog variera sina ställningstaganden längs denna skala. Men därutöver finns en skillnad i att vissa evangelikaler önskar definiera kärnan i termer av en strikt konfessionell teologi, medan andra definierar den utifrån en speciell spiritualitet. Dessa två senare bestämningar utesluter knappast varandra. En evangelikal lära uppfattas leda till personliga erfarenheter. Trosövertygelserna är, enligt McGrath, inte enbart '''doctrinal'[...] they are also 'existential', in that they affirm the manner in which the believer is caught up in a redemptive and experiential encounter with the living Christ". Även om McGrath medger att "at its heart, evangelicalism is historic Christian orthodoxy", vidhåller han dock att "[i]t is no dead orthodoxy, but a living faith. Scripture is treated as far more than a theological source; it is the basis of Christian living and devotion, personal and corporate." ¹⁷¹ Evangelikalismen bör därför definieras som både en teologi och ett fromhetsliv.
 

P-A. Sverker. (2021). Frälsningens ord till förändringens värld. Bibel och evangelium i John Stotts teologi. Libris. ISBN 978-91-7387-930-9. s. 29-30.

Klicka nedan på den knapp dit du vill komma.